Att få en egen kyrka med kyrkogård var ett hett önskemål för Markbygds-borna i slutet av 1800-talet, med tanke på de besvärliga transporterna på dåliga vägar till begravningsplatsen i Öjebyn. F.E. Öberg, en självlärd men mycket duktig arkitekt från Norrfjärden, fick i uppdrag att göra ritningen på det kapell som skulle byggas i Storlångträsk. Kyrkbygget kom igång och byggmästarna Gustav Dahlbäck från Blåsmark och Oskar Karlsson från Roknäs utsågs för att leda och verkställa bygget. Arbetskraften hämtades i stort från Markbygden som hade många duktiga hantverkare.
Den stengrund som kyrkan står på lades direkt på marken. Diskussionerna om huruvida man skulle gräva "frostfritt" eller ej var många och enligt uppgifter så ska en av de äldre och mer betydelsefulla i arbetet ha sagt "Ska det grävas frostfritt är jag inte med längre i bygget!" Detta beslut var nog det rätta eftersom kyrkan stått stabilt utan sättningar i över 100 år.
Väggarna är uppförda av handbilat timmer och bräder och plank kommer från ramsågverket i Banfors. Bygget avancerade och när hösten 1901 när-made sig kunde Markbygdsborna för första gången se sin kyrka, visserligen med omålade timmerväggar, men vacker. Entrén bestod av två ingångar vid sidan om den nuvarande och i rummet mellan ingångarna fanns en öppen spis. Inne i kyrkan där nuvarande ingång finns stod en stor gjut-järnskamin med ett långt rökrör som i miten av kyrkan gick upp genom taket, en lösning som orsakade en mindre brand vid ett tillfälle.
Invigningsdagen den 20/10 1901 var mycket välbesökt och det gamla fotot högst upp här på sidan ger belägg för detta. Man ser också att terrängen runt kyrkan såg helt annorlunda ut beträffande träden. I ett gammalt pro-tokoll meddelade kyrkoherde Alfred Nygren att han invigt kapellet i Stor-långträsk. Invigningen skedde utan orgelmusik och klockringning men det fanns duktiga sångare som gjorde församlingssången mäktig. Glädje och framtidstro präglade säkert denna Gudstjänst.
Kyrkklockan, från Joh.A Beckman & co, inköptes av frivilliga gåvor 1904 och har inskriptionen "Kommen, ty allt är nu redo". Det orgelharmonium som idag står framme i koret inköptes troligen i samband med kyrkklockan och var då placerat på läktaren.
Brädfodringen av kyrkans exteriör fortsatte och invändigt satte man upp s.k. pärlspont. Taket i koret målades som stjärnhimmel. Den gamla predik-stolen togs bort och den vackra som finns idag fick ersätta den. Ursprung-liga placeringen var ovanför altaret, en placering som idag hade varit ovanlig.
När allt var klart sattes en tavla upp ovanför sakristifönstret, som då var där nuvarande ingång finns, en tavla med texten "År 1901 blef detta kapell uppfört och till sitt nuvarande skick fullbordat 1909". För kapellets upp-lysning användes ljuskronor i taket och lampetter på väggar och pelare.
1922 byggdes den nuvarande sakristian.
1924 - 1925 byggdes Prästgården med ekonomibyggnad som innehöll bagarstuga, tvättstuga och förråd/vedbod. Byggmästare var Arvid Sjöberg, Blåsmark, och kostnaden totalt 34 000 kronor.
1933 monterade man elektrisk belysning i kyrkan.
1950 genomfördes en stor renovering. Golvet slipades och elektrisk uppvärmning installerades vilket gjorde att den gamla kaminen och öppenspisen i gamla sakristian togs bort med tillhörande rökgångar.
1955 ändrades entrén. De två ingångarna blev en och den gamla sakristian blev s.k. vapenhus. Brudkammare blev också ett resultat av ombyggnaden.
1956 sattes den nya orgeln in, en Grönlundsorgel med 13 stämmor som invigdes annandag pingst. Orgeln kostade 39 000 kronor.
1957 förändrades koret då man höjde golvet. De tre dåvarande korfönstrena togs bort och ersattes med det vackra som finns idag.
1959 blinderades det stora södra fönstret i koret där man också placerade ett dopaltare.
1971 utfördes en stor invändig restaurering och dekorering som resulterade i den snickarglädje vi kan se idag.
1977 byggdes en ny prästgård och den gamla fick då bli Församlingsgård vilket betytt mycket för kyrkans verksamhet i Markbygden.
1980 - 1981 utvidgades kyrkogårdens begravningsplats.
I övrigt kan nämnas att delar av kyrktaket bytts ut och att hiss i anslutning med entrén installerats samt att löpande service och underhåll alltid gjorts av kyrkvaktmästaren, vilket starkt bidragit till att vår kyrka och kyrkogård är så fin och välskött och även i fortsättningen kommer att betyda mycket för alla som har rötter och anknytningar till Piteå landsförsamlings vackraste helgedomar - Långträsk kyrka och Gråträsk kapell.